Vissa dagar vill man bara stryka

Ja, så är det faktiskt! Att vissa dagar vill man bara stryka ur almanackan och hoppas att de inte kommer igen. Idag var dessvärre en sådan dag. Men med världens bästa barn blev det ett mysigt slut på dagen ändå. Och även om Alva tog tid på sig att somna så somnade hon till slut så jag även hann ge mig ut på en löprunda. 😊

Tanken var att springa 12 km, men då det hann bli så mörkt innan jag kom ut blev det en runda på 11km. Svårt att veta vart man ska springa när mörkret lagt sig. 
Fantastiskt skönt att komma ut, även om de sista kilometrarna kändes tunga och de första gjorde ont i vänster knä. Men däremellan flöt det på riktigt bra och endorfinerna infann sig. 😊

Andreas kom hem sent ikväll då han varit ut med jobbet och ätit middag efter att de stått på mässa hela dagen. Men han kom hem lagom till att jag var klar med träning och dusch, så nu blir det tack och godnatt 💤




Ditt namn:


E-postadress: (publiceras ej på bloggen)


Blogg/hemsida:


Skriv din kommentar:

Kom ihåg mig?
Tack för din kommentar!